Jag har gjort en inspelning med frågor om Himlen, samma tema som jag predikade över i Fyren på Allhelgonadagen. Om du missade den eller vill höra den igen finns den här! Undervisningen utgår från Hebr 11:13-16. Frågorna jag tar upp är:
Kan vi veta säkert att Himlen finns?
Får vi komma dit? - Hur?
Hur är det i Himlen?
Anna Andersson
"Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet, självbehärskning." Gal 5:22
Sedan i somras har jag och Krister turats om att predika om de frukter som räknas upp här. Den som vi sparat till sist var vänlighet, och den predikade Krister om idag.
Han pekade på att allt det som räknas upp i Gal 5:22 (kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning) är Guds karaktärsdrag. De beskriver olika sidor hos Gud, och ett av Guds karaktärsdrag är alltså vänlighet.
I Kol 3:12 står det att vi ska klä oss i innerlig medkänsla, ödmjukhet, mildhet och tålamod.
I 2 Tim 2:24 står det att en Herrens tjänare inte ska strida utan vara vänlig mot alla. Krister påminner om att det i Ef 6:10-18 står det att vi ska strida. Hur går det ihop? Jo, vi ska inte strida mot människor, men vi ska strida mot ondskan, det är det Ef 6 handlar om.
Han pekar också på att det i Gal 5:22 inte står att det här är flera frukter, utan de beskrivs som en frukt. Han jämför med en diamant som kan skimra i olika färger. Gud vill låta alla dessa egenskaper växa fram i oss, inte bara några av dem. De växer fram sida vid sida, och kan växa fram mer och mer genom hela livet.
I Gal 5:24 står det att vi ska korsfästa vårt kött. Några versar tidigare beskrivs vad köttets gärningar är - de är motsatsen till Andens frukt! Vi behöver välja att säga nej till det som är dåligt och ja till det som är gott.
Krister avslutar med en bön: Herre, hjälp oss att vara vänliga mot varandra! Låt Andens frukt växa i våra liv. Gör ditt verk i oss alla. Amen.
Anna Andersson
LÄNGTAN EFTER HERREN
undervisning av Birgitta Petersson, Pastor i Mötet i Förslöv
Psaltaren 42:2-3 Som hjorten trängtar efter vattenbäckar, så trängtar min själ efter dig o Gud. Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden. När får jag komma och träda fram inför Guds ansikte. En djup inre längtan, som bara den levande Guden kan möta och mätta. I den stressade tid vi lever i är det kanske inte alltid så lätt att få till en liten stund med Jesus. Det är så mycket som drar och sliter i oss människor. Jesus är ändå alltid närvarande i våra liv när vi har tagit emot honom, så han finns där alltid även när vi inte är lika medvetna om det. Det är ju inte bara vi som längtar. Herren längtar också efter egentid med oss. Om vi tar en liten stund i bön och lovprisning, så kan det vara så att det inte alltid är så lätt att stilla sig, utan tankarna drar iväg på allt möjligt. Ibland kan vi behöva någon annan som ber för oss, även om vi ber själva också. Stundom är det väldigt tufft, därför glad att vi har BÖN PÅGÅR, där man kan skicka in sina böneämne. Vi finns där för varandra. Ibland ber jag i telefonen också om någon ringer och ber om förbön. Vill nämna om en sådan gång. En person som bor långt ifrån ringde, vi samtalade lite och personen bad om förbön. Jag ber i telefonen och blir i bönen uppmärksammad på ett bibelord. Letade fram det och sammanhanget i bibeln. Läste det och blev medveten om att Herren var med där i förbönen. Ibland kan det bli så påtagligt. En liten stund med Jesus tillsammans med någon annan. Efter det tar jag en egen stund med Jesus. Det som hände i telefonen fyller mig redan med tacksamhet. Guds närvaro som vi får vara i mitt i Samtalet, bönen, bibelordet till personen som också uppfyller mig. Sätter mig och ber och mitt under bönen, så börjar hjärtats gensvar på Guds kärlek fylla mig. En kärlek som går bortom orden. En kärlek till honom, den han är uppfyller hjärtat. Det strömmar från honom som är mitt hjärtas lovsång, Jesus Kristus vår Herre och Gud, som har gjort allt för att vi skall kunna vara så nära. I hans underbara ljuvliga närvaro blir allt annat mindre. Sätter på en lovsång och bara är där i kärleken, friden och glädjen. Vill ha mer. Längtan växer. Inte alltid man är så medveten om Herrens närvaro, men som jag redan skrivit så är han alltid närvarande hos oss när vi tagit emot honom i våra liv. Även när vi inte är lika medvetna om det finns han där, inte känslan som är avgörande för om han är närvarande eller inte, för han bara finns där alltid. Vi får be och lyssna till hans ord Tänker på Maria som satt vid Jesu fötter och lyssnade, hon hade valt den bästa platsen, nära Jesus. Hon satt där medan Marta passade upp. Hon lyssnade till hans ord. När nu Maria tagit sig tid, så skulle inte den stunden tagas ifrån henne, bara för att Marta höll på med annat.Vi kan bli stressade av att vi måste göra, göra och göra. Helst om vi börjar jämföra och titta på andra i vår närhet. Maria satte sig ner och Jesus vill att hon skall sitta där, bara vara i hans närvara och lyssna, trots att Marta förebrår Maria inför Jesus. Lukas 10:41-42 Herren svarade henne:" Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket. Men bara ett är nödvändigt. Maria har valt den goda delen, och den skall inte tas ifrån henne. Visst känner vi igen oss både i Marta och Maria och vi behöver alla Jesus. Bönen och lyssnandet till Guds ord, är att ha en relation med Herren, det är inte en plikt. Det finns så mycket att skriva om bön. Tala om våra önskningar, vaka och be, uthållig bön, bön och fasta m.m. Valde att skriva om att bara vara i Herrens närvaro och uppfyllas av hans kärlek.Tänker på den person som skrivit sången, en liten stund med Jesus och så mycket den fått betyda för så många människor. Den finns i psalmboken.En liten stund med Jesus ett himmelskt möte mitt i allt kaos och lidande i denna värld. Jesus har också lärt oss att be Herrens bön, Fader vår och den står i Matt 6:9-15
Önskar er alla Guds rika välsignelse
Birgitta Petersson
Idag firade vi gudstjänst i Fyren, och eftersom det är Allhelgonahelgen handlade gudstjänsten mycket om himlen. Jag predikade utifrån söndagens text som finns i Hebreerbrevet kapitel 11 vers 13-16.
I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de hade sett det i fjärran, hälsat det och bekänt sig vara gäster och främlingar på jorden. De som säger så visar att de söker ett hemland. Hade de tänkt på det land som de lämnat, så hade de haft tillfälle att vända tillbaka dit. Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför skäms inte Gud för att kallas deras Gud, för han har förberett en stad åt dem.
1. Kan vi vara säkra på att Himlen finns?
2. Kan vi vara säkra på att få komma dit? Hur?
3. Hur är det i Himlen?
Vi ser i texten att Gud inte skäms för att t ex Mose inte nådde fram emot landet som han strävat mot. Varför skäms inte Gud? Jo, för att det som Mose egentligen strävade efter var ett himmelskt land. Kanaans land skulle aldrig bli perfekt, Gud hade förberett något mycket bättre åt honom.
Detta svarar också på fråga nr 1: Vi kan verkligen vara säkra på att Himlen finns. Annars skulle det inte stå att Gud inte skäms!
Orden "I tron" är viktiga i texten. Det är genom tron vi kan komma nära Gud och komma in i himlen. Utan tro kan vi inte komma nära Gud. Vad är det då vi tror på? Jo, Gud är helig, och himlen är en ren plats. Vi kan inte komma dit som vi är, för vi bär på synd. Om jag kom in i himlen som jag är så skulle det inte längre vara en perfekt plats för jag är inte alltigenom god! Men Jesus tog vår synd och dog i vårt ställe, på korset. Nu får vi välja att försöka närma oss Gud på egen hand - det kommer inte att gå - eller "ringa vår livlina": ta hjälp av Jesus. När vi väljer Jesus och låter Honom vara Herre i våra liv gör han oss fria från synd så att vi kan komma nära Gud. Det står i Joh 3:16 att "Så älskade Gud världen att han gav den sin enfödde son, för att de som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv."
Så svaret på fråga nr 2 är: Om vi tror på Jesus så kan vi vara säkra på att komma till Himlen. Det står också att tron är en visshet (Hebr 11:1). Gud vill ge oss en djup visshet att vi är Hans barn och att vi kommer att få leva med honom för evigt i Hans himmelska land när vårt liv här på jorden är slut.
Fråga nr 3 är: Hur är det i Himlen?
I texten ser vi att Himlen är vårt hemland och att det är bättre där än här. Det står att Gud har förberett en stad. Gud har skapat jorden och Han har också skapat det himmelska landet. På jorden har ondskan kommit in, det finns krig, skjutningar, hat och all möjlig ondska. I Himlen finns ingen ondska. Tänk på allt det som du tycker bäst om på jorden och kom ihåg att det är samma Gud som har skapat det himmelska landet, men det är bättre. Han har förberett staden med tanke på oss! Han har skapat oss och Han vet vad vi behöver. Han har specialdesignat den himmelska staden åt oss. Och tänk på hur skönt det är att komma hem en kall, mörk novemberkväll. Du kommer att känna dig mer hemma i Himlen.
I 1 Kor 2:9 skriver Paulus: "Vad ögat inte sett och örat inte hört och människans hjärta inte anat, det har Gud berett åt dem som älskar honom."
Gud välsigne dig!
Anna Andersson.
I söndags, den 22/10, predikade Krister Lilja om den del av Andens frukt som har med ÖDMJUKHET att göra. Utgångspunkten för alla de här predikningarna om Andens frukt står att finna i Gal 5:22.
Krister ställde sedan frågan om vilka vi ska ödmjuka oss inför.
I första han inför Gud. Vi behöver böja oss för honom, men också vara ödmjuka inför varandra.
Han citerade sedan Ef 4:1-2 om detta:
"Var alltid ödmjuka och milda, var tålmodiga och överseende med varandra i kärlek."
Så citerade han också Kol 3:12-13 där det står:
"Kläd er därför som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Ha övereende med varandra och förlåt varandra, om ni har något att anklaga någon för. Så som Herren har förlåtit er ska ni förlåta varandra."
- Det är en beskrivning på en god kristen.
Eller är detta att vara mesig, frågade Krister? Nej, svarade han själv, det ger istället Gud möjlighet att lyfta oss. Högmod däremot går, som det heter, före fall.
Krister talade också om vikten av att vara ödmjuka i en allt mer polariserad värld, och gav ett exempel från politiken i Båstads kommunfullmäktige. För en tid sedan hördes där många hårda tongångar som skapade ett dåligt samtalsklimat. Krister har velat förändra detta. Och nu har det faktiskt vänt och blivit mycket bättre. Stämningen är en annan och mötena inte lika långa.
Avslutningsvis talade Krister om betydelsen av att vara ödmjuka gentemot Guds Ord. Guds Ord är något som står över våra egna idéer. Utifrån det får vi som kristna korsfästa vårt kött med dess lidelser och begär, som det står i Gal 5:24. Vi får böja oss under Gud, hans Ord och varandra.
/Peter Larsson.
I dag, söndag den 8/10, predikade Anna Andersson om den del av Andens frukt som kallas SJÄLVBEHÄRSKNING. Bibeltexten för predikan var från Gal.5:16-26 som både talar om Andens frukt och dess motsats "köttets gärningar", som står för det som är negativt i vår mänskliga natur. Andens frukt däremot är det goda som växer fram i våra liv när vi lever nära Jesus Kristus, står fasta i honom och sänker ner våra livsrötter i det levande vattnet.
Självbehärskning handlar om att säga nej till köttets gärningar. Det kan handla om att behärska negativa tankar genom att lämna dem till Gud. Det kan handla om att säga nej till självömkan eller att låta bli att brusa upp. Men det kan också tvärt om handla om att tala ut i ett speciellt sammanhang, som Jesus gjorde till fariséerna, istället för att sitta hemma och tala illa om människor. Att behärska sig mot att vara likgiltig.
Anna talade om tre saker som vi behöver för att kunna samarbeta med Gud i att bära självbehärskningens frukt:
1. Att vara motiverade.
2. Att välja att stå fasta (inte bygga på känslor).
3. Att leva i Guds Ord och hämta kraft från Anden.
Anna speglade dessa tre saker i flera Bibliska personer och hur de relaterade till detta. Många tog vara på det medan andra inte gjorde det:
Hon nämnde om Adam och Eva, Noa, Abraham, Mose, Israels folk, Daniel och hans tre vänner. Anna nämnde också om Aposteln Johannes hur man hos honom kan se hur Andens frukt växte fram över tid.
Vi kan välja att inte gå vår egen väg, utan istället gå Jesu väg och leva nära honom. Då växer frukten fram, så också det som kallas självbehärskning.
Peter Larsson.
Jag har gjort en inspelning med frågor om Himlen, samma tema som jag predikade över i Fyren på Allhelgonadagen. Om du missade den eller vill...
